Det är så himla kul.
Tänk att jag får göra det här.
Tänk att jag får göra något jag tycker om.
Det här är underbart.
Det som gör att det är extra underbart just nu, är att vi har kommit igång med våran slutproduktion.Gaah vad bra koreografin är.
Det är 40-tal.
Det är krig. Det är tyskland. Det är hemskt.
Det är Alice Babs. Det är Fred Astair. Det är kul.
Det är min klass. Det är Underbart.
Det här är det sista vi gör tillsammans. Alltså den sista riktiga föreställningen. Det är som att allt som varit i ettan och tvåan, endast har varit uppvärmining till trean. För det är det här man väntat på.
Man hoppades så innerligt att det skulle bli lyckat. Än så länge gick drömmen i uppfyllelse.
Och jag tror (är ganska säker på) att resten av resan kommer bli otroligt bra. Och kul.
Vi har tillsammans
skapat ett tema
skapat ett sammarbete
skapat en grupp
skapat värme
skapat skratt.
Jag kommer att saknar det.
Men än ska inte tårarna få falla
Vi har ett helt år kvar
att bara vara
att dansa
att skratta
att ha kul
I vår smäller det.
Först i maj- slutproduktionen har premiär.
Sen i juni- studenten
Ska bli underbart.
onsdag 4 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar